Sällan har väl ett presidentval förorsakat så mycket rabalder som valet av Donald Trump till USA:s president. Redan från början av presidentkanpanjen var han uträknad och hans kandidatur sågs som ett skämt. Men så kom valet och alla experter blev tagna på sängen och många menade att det förelåg valfusk och andra oegentligheter i och kring valet och att Hillary Clinton borde ha vunnit. Det har inte slutat att blåsa kring Donald Trumps presidentskap och de i journalistkåren som ogillade honom innan fortsätter att ogilla honom. Hans slogan ”Make America Great Again” har tagit några oväntade turer men den som försöker analysera hans vallöften och jämföra dessa med hans förvaltning inser snart att det är just de löften som han gick till val på som han nu försöker genomföra. Ett av löftena var att minska arbetslösheten och hans metod är höjda importtullar.

Handelskrig eller inte

Just nu pågår något som kan vara starten på ett handelskrig mellan USA på ena sidan och Europa och Kina på den andra. Donald Trump har höjt tullarna på stål och aluminium från Europa och han menar att det helt enkelt produceras för mycket stål och aluminium i världen och att det är Kinas fel att marknaden översvämmas av billga råvaror som lika gärna kan produceras i USA. Kanske är beslutet oöverlagt då handelsrestriktionerna dels trappas upp och dels får oväntade konsekvenser då man i Europa höjer tullarna på motorcyklar från USA, vilket har fört med sig att den uramerikanska motorcykeln Harley Davidsson kommer att procuceras i Asien i stället. Fortsätter upptrappningen av restiktioner och införande av tullar av exempelvis bilar från Europa kan det bli tufft för Volvo, Wolksvagen och andra europeiska bilmärken. Det återstår att se om det är rätt strategi för att minska arbetslösheten i USA.

Den mexikanska muren

Gränsen mellan Mexiko och USA är möjligen den nationsgräns som har flest gränspassager. Gränsen är 3 169 km lång och passeras legalt av 350 miljoner människor varje år. Utöver dessa så är det miljontals illegala migranter som tar sig till USA för att arbeta. Det är upprinnelsen till Donald Trumps förslag att bygga en mur mot Mexiko. Vad man i media glömde berätta var att muren började byggas i början av 2000-talet och att Bush-administrationen såg till att skynda på projektet, vilket lades ner 2010 på grund av de höga kostnaderna. Då hade 1 030 km mur byggts så det var ingen ny idé som president Trump fick men han fick all kritik. Möjligen har även president Trump lyckats bättre än någon före honom att åtminstone öppna upp för samtal om kärnvapennedrustning på den koreanska halvön. Den twittrande presidenten är kontroversiell men får en del oberättigad kritik.

Brexit är som de flesta känner till Storbritanniens utgång ur EU. Den 23 juni 2016 röstade majoriteten av landets invånare – 52 % – för att Storbritannien skulle lämna EU. Ett fåtal dagar senare undertecknade premiärministern Theresa May den formella ansökan om att lämna unionen, vilken sedan lämnades in av landets EU-ambassadör. Storbritannien ingick i EU sedan 1973 och fyra år senare röstade hela 67 % av befolkningen för att de skulle stanna, trots att medlemskapet hade varit omstritt redan från början. Cirka 40 år senare hade alltså dessa resultat ändrat så pass mycket att det ledde till en utgång.

Att en så viktig medlemsstat som Storbritannien valde att lämna den Europeiska Unionen skakade om unionen ordentligt och skapade en viss oro runt om i Europa. Det pratades mycket om vad detta skulle leda till och om fler länder skulle välja att lämna. EU och Storbritannien ville fortsätta att jobba ihop, dock under nya villkor. Storbritannien ville såklart ha kvar alla de förmåner som de hade som medlemsstat men det gick inte EU med på. De menade på att det ska kosta att gå ur, annars kommer det leda till att alla länder väljer att gå ur.

Ett visst motstånd

Hos en del av EU:s medlemsländer råder en viss tvekan och ett motstånd mot unionen, även om det inte innebär att det finns en majoritet för att lämna den. Det är inte länge sedan Storbritannien klev ur och det är ännu inte helt klart vad det har lett till eller vad det kommer leda till i framtiden. Kanske är det så att det tisslas och tasslas runt om i länderna och att vissa avvaktar för att se vad det hela kommer leda till. Vad som händer då återstår att se.

De unga känner sig förrådda

Den del av Storbritanniens befolkning som utgörs av unga vuxna anser att landets äldre generation förrådde dem i och med att de röstade för Brexit. Fram tills omröstningen var åldersgruppen 18-24 år inte särskilt närvarande politiskt men i just detta val engagerade sig fler än tidigare och det blev tydligt att de ville att deras land skulle fortsätta vara en del av den europeiska unionen. Medlemskapet gjorde det möjligt för dem att enkelt kunna studera och arbeta i andra EU-länder. De höga valresultaten bland de unga syntes främst i storstadsområdena.

Dubbla medborgarskap

Många bor och jobbar utomlands och i och med Storbritanniens utgång har många britter börjat oroa sig för hur det kommer påverka deras liv, om deras hemland väljer att vända ryggen till den inre marknaden och den fria rörliga marknaden. Detta har gjort att många har valt att ansöka om dubbelt medborgarskap och därmed kunna ta del av förmånerna som erbjuds i länderna där de bor och verkar. Året som Storbritannien valde att ansöka om utträde ansökte nästan 3 000 britter om att få bli tyska medlemmar. Det var en ökning på 362 % i jämförelse med året dessförinnan.